Byron Bay i regnet... Det ar fan helt ok anda! Man blir latt blind over sin livssituation och tycker att allt ar piss bara for att det duggar lite i ett varmt Australien.
Men som man sager: gult piss ar ocksa piss.?.
Slas av hapnad over hur dalig kvaliten ar pa toapappret i det har landet! Vart vi oss an vander sa mots vara rovar av ett nast inntill obefintligt sidenlikt material som anntingen gar av ett horn i taget tills man sitter med en hand full av puder, eller sa ar olyckan framme och man har sitt eget finger i roven... Skiter dom pure i det har landet?
Och nar man snackar tunnt, Vart nuvarande Hostel ar tydligen Sydneys sammlingsplats for unga Cannabis rokares riksforbund.
Dom har formodligen valdigt uppstyrda moten med ordningsregler och en riktig aggenda, men maste dom motas varje kvall?
Jag maste tyvar medge att linjen mellan konstnarlig och inspirations sokande, och sluskig midnatshungrig ar ganska sa tunn.
Men det luktar ju iaf valdigt gott.
Sa som allt vi vet har ett slut, (tunnt toapapper och rizzlapapper) sa har ju ocksa var tid i Australien ett narmande slut. Sa pa Tisdag bar det av mot det fortrollande New Zeeland, landet av hobbitar och trollkarlar, onska mig rikligt med tur da jag plannerar att gora en cameo i Peter Jacksons senaste epos.
Hall hart i hatten sa ses vi om en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar